fast vi vet sanningen håller vi hårt om hoppet. sluter våra ögon och hoppas. dag ut och dag in. trots vi vet det går emot logiken, vi hoppas. vi kommer alltid hoppas. vi kommer aldrig sluta önska, för det är de enda som håller liv i drömmen vi inte kan nå.

jag kommer alltid ha hoppet om dig tänt. enda in i benmärg och hjärta, lågan som tänts kommer ingen kunna släcka. inte du och inte heller jag. trots jag säger varken jag eller mitt hjärta inte orkar mer, så fortsätter det, kampen. jag försöker ta död på det du bett mig, men då håller du fast, då säger inte du okej - hejdå. då kämpar du. då sitter jag ju där igen, ännu hårdare. dom sa till mig m, att ett förhållande inte ska börja såhär - då log ja för mig själv... för vi är inte vem som helst. du och jag. vi går inte längs normen, vi skapar det som passar, något eget, speciellt.

vi kanske inte har den ultimata början eller ens förutsättningarna, dock har vi chansen att bilda något alldeles fantastiskt ihop. vi kan få det bästa slutet. för i slutändan är det inte början som spelar roll, det är slutet. jag vågar inte tro det, men som sagt... jag hoppas

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning.  Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt.  ...

kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...

så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....

ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...

   magen knyter sig av ovissheten. Jag vet att jag inte finns hos dig, och jag verkst aldrig bli nöjd. För nu gör det ont att du inte hört av dig, men hade du - så hade jag känt mig förbannad. För vem gav dig rätten att komma och gå som du vill? Ve...