Nya insikter. Nått nytt om mig själv som jag aldrig förstått. Jag tillåter mig inte själv att bli lämnad. Övergiven. Sårad.
Istället drar jag mig undan för att slippa känna känslan. Känna svket, lögnerna. Jag har aldrig insett det, men nu vet jag. Efter alla dessa svek, efter alla dessa krossade förhoppningar har jag blivit en person som drar mig ifrån personer som jag är rädd för att mista, rädd för att dom ska göra illa mig. Lika mycket som Uffe gör och gjort.

Jag flyr från sanningen, försöka att hålla känslorna där jag vill att dom ska vara. undan fösta, dit ingen någonsin kommer åt dom.

Jag antar att jag blivit rädd under den här tiden, under dom här riktigt tuffa och krävande åren. Rädd för att det jag känner bara är en lek för vissa människor. Det har gjort mig till den jag är nu. Vilse. Kall. Rädd.

För jag vågar inte visa det jag känner. Jag vågar inte längre berätta min historia. Jag vågar inte fälla tårar. Jag vill bara vara stark, skjuta undan alla känslor. Och det skrämmer mig. Jag som alltid velat berätta, försöka få personer att förstå känslor och att man mår dåligt. Men inte längre, för nu är jag rädd. Men för vad? Vem är jag? Och varför lät jag alla de som gjort mig så illa ta över mig? Styra över mig? Äga makten över mig?

Samtidigt som jag kämpar med det faktum att jag stöter bort för att inte bli sårad, för att skydda mig själv. Så måste jag kämpa med dig. Du som förstörde mig till grunden. Tog allt ifrån mig.
Varje gång jag ser dig känner jag känslan, känner den där outhärdliga smärtan. Smärtan som får mig att tvivla på människor.

Jag antar att jag är fast. Jag önskar att jag slapp. Slapp smärtan, rädslan och osäkerheten.

Du är så full av skit. Lögner. Lögner som inte tycks ta slut. Som förgiftar våran luft. Vår tillvaro. Lögner som får mig att hata och inte kunna förlåta. Lögner som får mig fyllas med hat, för det var dessa lögner som förstörde mitt liv. Alla dessa tomma löften och lögner. Jag hatar det, jag tål det inte. Jag tål inte att verkligen tro på nått och sedan få veta att allt var en simpel lögn, bara för att det ska kännas bättre för dessa svin som ljuger.

Mig ljuger ni aldrig för igen, för det förstör mig. Bryter ner mig till grunden, till botten.

Så ta dina lögner och försvinn ut mitt liv, jag behöver varken dig eller dom. Jag vill ha dig, men inte lögnerna som får mig att tycka illa om dig.