Vill så mycket. Jag vill så otroligt mycket att jag knappt kan sklija på tankarna. Jag vill så mycket och får nästan dåligt samvete över det. Utan anledning. Man måste ta för sig för att ta sig någonstans, man måste ha viljan för att orka ta sig dit.

Men jag lägger mitt öde i andras händer och låter dom bestämma. Jag chansar och hoppas på att det blir bra. För jag klarar inte av att välja själv. Jag klarar inte av att behöva kämpa sig. Inte nu, absolut inte nu. Jag blir förvirad över hur fort det går, allting går så fort runt om kring mig och jag hinner inte med. Jag står still och ser på medans allt annat lever utan mig. Ja, det beror på att jag är ensam. Ensam utan min prins. Jaja, ett jävla tjat om att jag saknar honom. Men att vara ifrån den ändå personen som kan få mig at le när att är som värst varje eviga dag förutom på helgerna. . . Det fungerar inte. Man blir så himla tom, jag vet inte längre in eller ut. Jag behöver honom mer och mer. Får ett starkare behov av honom för varje dag som går. Så lov skulle jag inte tacka nej till nu. Så jag orkar de andra veckorna innan lov. Jag älskar dig Tim, mer än all kärlek i världen. glöm aldrig det.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning.  Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt.  ...

kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...

så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....

ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...

   magen knyter sig av ovissheten. Jag vet att jag inte finns hos dig, och jag verkst aldrig bli nöjd. För nu gör det ont att du inte hört av dig, men hade du - så hade jag känt mig förbannad. För vem gav dig rätten att komma och gå som du vill? Ve...