Direktlänk till inlägg 21 augusti 2011
En vecka kvar tills jag måste ge min prins en hejdå puss och börja leva utan honom nära.
Världens jobbigaste känsla, att behöva vara ifrån varandra en vecka och sedan ses i tre dagar.
Fruktansvärt, det ordet passar in på min känsla nu.
Om en vecka ska jag sova själv varje natt utan min styrka nära.
Tårar och kvävda skrik kommer den första tiden bestå av. Men vi kommer klara av det.
Vad är väll ett år jämfört med en livstid?
Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning. Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt. ...
kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...
så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....
ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...