Kvälls tankar. När den där äckligt kvävande ångesten kommer och knackar på dörren. Påminner, att snart är dagen här. Snart spottar han dig rätt i ansiktet och du kan inte göra annat än att torka bort skiten som hunnit blanda sig med tårar. Ångest dagen är snart här, med tillhörande kuvert.

Att förstå. Hur en annan människa kan vara så grym. Att förstå hur man kan leva med sig själv efter att gjort en annan människa så illa. Att förstå hur man kan andas samma luft med ett rent samvete. Att förstå hur de kan leva vidare i sitt vanliga liv utan att skämmas.

Jag förstår inte. Jag kommer aldrig förstå. Jag kommer aldrig förstå dig.

"Och jag kan äntligen andas, så försvinn." Vill aldrig mer se dig, vill aldrig mer vara dig nära, vill aldrig dela samma luft. Jag hoppas du skäms över dig. För nu är jag vidare och detta ska du aldrig få förstöra. Inte igen, aldrig igen.