I mångas ögon är allting helt okej, då verkar allting så bra och så perfekt.

Men om det inte är så då?
Om det inte alls är bra, men alla påstår att det borde vara det för att man har allt.

Behöver det då vara så? Behöver allting vara bra bara för att man har allting som man alltid drömt om?

När är det rätt och när är det fel?
När ska man ge upp och sluta försöka nå någonting som inte finns i samma värld som en själv? Och finns det något bra tillfälle att ge upp hoppet?

Ja, jag mår så otroligt bra idag.

Nu är jag en lycklig och en glad människa. Som jag alltid varit, som jag alltid ska vara.

Men det är självklart att jag fortfarande har dåliga dagar och känner ågest över sådant som har varit.

Att vissa saker påminner mer än andra.

Vissa sånger, vissa ord, vissa tankar och saker i vardagen.

Och det är klart att det är jobbigt, att man mår dåligt utav det, att man blir nere och drar ner sig själv ännu mer, bara för att man vet hur det kändes och hur jävla gärna man aldrig mer vill hamna där igen.

I sådana stunder tänker jag på det jag faktiskt klarade av det och att jag är en otroligt mycket starkare människa idag. 

Men det finns ändå dagar som jag tvivlar på mig själv.

Att jag kommer falla dit igen, jag är rädd helt enkelt.

Så otroligt rädd.

Nu är jag så tagen av alla tankar.

Hittar inga mer ord eller meningar. 

 The red jumpsuit apparatus - Face down

En låt som min fina pojkvän spelade upp för mig i veckan.

Totalt såld, den påminner mig om det värsta jag varit med om i hela mitt liv, men ändå hur jävla stark jag var när jag ändå trotts alla odds tog mig där ifrån.

Får styrka och blir totalt ner tryct på samma gång, av en låt.

Helt sjukt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning.  Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt.  ...

kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...

så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....

ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...

   magen knyter sig av ovissheten. Jag vet att jag inte finns hos dig, och jag verkst aldrig bli nöjd. För nu gör det ont att du inte hört av dig, men hade du - så hade jag känt mig förbannad. För vem gav dig rätten att komma och gå som du vill? Ve...