Direktlänk till inlägg 5 juli 2010
5/7
när de är dags att öppna upp ögonen och se verkligheten.
för jag undrar om man gör att för att slippa möta verkligeheten, om man vill stanna kvar i sin egna bubbla tills man är redo att sricka den och komma ut. Men håller den där bubblan för verkligheten då?
tänk om verkligheten kommer som ett otippat kort på hand, som man igentligen inte ville ha förns nästa omgång.
men kan man verkligen väjla när verkligheten ska komma i kapp en?
Och kan man välja vilka kort man vill ha på hand, just den omgången?
alla säger att man måste må bra innan man kan hjälpa någon annan på bästa sätt, jag har aldrig förstått innebörden för de.
för vad spelar de för roll hur jag mår?
bara jag vet att dom som jag älskar mår bra, för de är det som är det absolut viktigaste för mig.
för vad spelar de för roll om jag går sönder?
de är ju fortfarande ni som är viktigast för mig.
vad spelar de för roll om jag skulle ramla ihop och dö på fläcken?
de ju fortfarande ni som är viktigast för mig.
vad spelar de för roll om jag skulle tyna bort att smärta?
de är fortfarande ni som är viktigast för mig.
och de är verkligen så de är, i min värld är de inte alls viktigt att jag själv mår bra, utan de är ni som är de viktigaste i mitt liv. För de är er jag ska vara rädd om, för mig är de ni som håller upp hela min värld, ni som får mitt liv att fungera bara av att finnas där.
men nu börjar jag förstå, jag måste börja prioritera mig själv någon gång, jag kan inte se över mig själv varje gång.
utan jag måste ta tag i de som är trasigt, mitt hjärta och sinne.
jag måste börja jobba med de inuti för de är det som kommit till mest skada under alla år.
jag måste bli hel, jag kan inte bara säga att jag är de, jag måste verkligen vara de.
Jag vill verkligen vara de.
men efter allt, så är de inte lätt att börja tänka på sig själv, när man inte gjort de en enda gång på flera år.
jag önskar jag va mer som du, fanny.
jag skriver inte de här som en ursäkt, eller som någonting annat. jag vill ge er en historia bakom mig, jag vill ge er mig.
fast på ett annat sätt, jag vill dela med mig av mig själv, mina tankar och känslor.
jag jag stänger in mig själv, och vägrar komma ut.
de kommer bli värt allt, de kommer de.
if it makes you happy, why are you sad?
- r o n j a.
Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning. Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt. ...
kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...
så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....
ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...
magen knyter sig av ovissheten. Jag vet att jag inte finns hos dig, och jag verkst aldrig bli nöjd. För nu gör det ont att du inte hört av dig, men hade du - så hade jag känt mig förbannad. För vem gav dig rätten att komma och gå som du vill? Ve...
