Direktlänk till inlägg 6 oktober 2009
Himlen är oskyldigt blåå,
Himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
att regndroppar faller som tårarna gör
de rår inte stjärnorna för
älsking jag vet hur de känns
när broar till tryggheten bränns
fast tiden har jagat oss in i en vrå
är himlen så oskyldigt blå
när vi växte opp
lekte livet - vi var evighetens hopp
de var helt självklart att vår framtid skulle bli
oförbrukat fri
somrar svepte fram
jorden värmde våra fötter där vi sprang
rågen gungade och gräset växte grönt
himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
att regn droppar faller som tårarna gör
de rår inte stjärnorna för
älsking jag vet hur de känns
när broar till tryggheten bränns
fast tiden har jagat oss in i en vrå
är hemmlen så osklydigt blå
frusna på en strand
flög vi med drakar medan tiden flöt iland
vi var barn son ingen onska kunde nå
himlen var så blå
nu tar molnen mark
jag var förblindad av att solen sken så stark
men mina ögon kommer alltid le mot dig
kan de begäras mer av mig
hilmen är oskyldigt blå
de djupaste haven lika så
att regn faller som tårarna gör
de rår inte stjärnorna för
älsking jag vet hur de känns
när broar till tryggheten bränns
fast tiden har jagat oss in i en vrå
är hilmen så oskyligt blåå,
nog en av dom finaste sånger som finns,
man måste bara älska den,
<3
Tankar svävar vidare, snurrar, runt runt. I ingen egentlig ordning. Förvirring. Klump i halsen. Magen gör ont. Tvivlet brinner i halsen. Men samtdigt så jävla lycklig och stolt. ...
kärlek. Den har vi alla upplevt, känt. På olika sätt och vis. Kärlek är olika för alla, alla vill ha och längtar efter olika saker. Jag vill uttrycka mig men hittar inga ord. Vet inte varför, men varje gång jag ser p.s i love you översvämmas jag av k...
så många dagar över det nya året. 20 dagar. Jag undrar om detta år kommer bli helt utan dig? Kommer du finnas med? Eller kommer du vara skuggan i mitt liv som så många gånger förr, som hela mitt liv. Snart har jag vandrat på jorden i 20 snurr. 20 år....
ensamhet. Den som vi alla har känt, den som vi alla gråtit till, den som vi alla känner brinner i bröstet. Men hur blir det när ensamhet blir ditt enda val? När du står ensam, fast du trodde folk höll dig om ryggen? När ensamheten blir ett osjälvvalt...
magen knyter sig av ovissheten. Jag vet att jag inte finns hos dig, och jag verkst aldrig bli nöjd. För nu gör det ont att du inte hört av dig, men hade du - så hade jag känt mig förbannad. För vem gav dig rätten att komma och gå som du vill? Ve...
